Hur det började

Genom åren har Årjängs kommun och Årjängs folkbibliotek mottagit originalfotografier i olika format tagna av yrkesfotografer hemmahörande och/eller verksamma i kommunen. Dessa har skänkts av fotografen själv eller av närmast anhörig.

Från A. G. Ödvall (född 1876) fick biblioteket ta emot en stor andel glasplåtar (dåtidens negativ). För att kunna förvara dem på rätt sätt ordnandes det med specialgjorda plåtlådor. Det gjordes papperskopior av glasplåtarna som Vera Claesson på biblioteket registrerade och ordnade sockenvis i pärmar.

1985 skänktes negativ från Fritz Arenö till kulturnämnden, tillsammans med register och förteckningar över bilderna.

Bilderna blir digitala

På 2000-talet började man diskutera möjligheten att digitalisera alla skänkta fotografier och på något sätt göra dem lätt tillgängliga för allmänheten. Man inspirerades av Kristinehamns kommun som var tidigt ute med detta.

År 2006 publicerades Bildbanken, en databas och webbsida utvecklad från grunden av Märta Ruus på kommunens IT-avdelning. Arbetet med att skanna och mata in fotografierna i Bildbanken finansierades med hjälp av arbetsmarknadsmedel och skedde på biblioteket i Årjäng. Mellan åren 2006 och 2018 arbetade totalt fyra personer med detta projekt: Ingrid Grosvernier, Maria Nilsson, Marianne Hedlund och Lisbeth O. Svensson.

Rutinerna för att skanna in, registrera och lägga upp bilder i Bildbanken utvecklades allt eftersom arbetet fortskred. Personalen lärde av varandra, ingen formell utbildning fanns tillgänglig.

Så här såg Bildbankens startsida ut innan den blev avpublicerad.

Bildbanken avpubliceras

2018 infördes GDPR-lagstiftningen i Sverige och reglerna kring publiceringen av bilderna på internet blev oklara. Därför beslutades det att avpublicera Bildbanken från internet till dess att hanteringen kunde uppfylla de krav GDPR-lagstiftningen ställer. Under den här tiden upphörde den så kallade extratjänsten som hade skött Bildbanken. Biblioteksverksamheten saknade resurser att överta arbetet och Bildbanken i sin helhet lades på is.

Arbetsrutinerna kring materialet från Bertil Danielsson:

Bilderna fanns i pärmar, i negativfickor. När man började med en pärm så hade man ett kollegieblock, s.k. kladdblock. Där skrev man upp vilken pärm det gällde och vilken fotograf. Alla bilder försågs med ett ID-nummer. Numret innehöll fotografens initialer, negativpärmens nummer, sidnummer i pärmen samt vilken plats negativet hade i sin remsa. I negativpärmarna fanns även några noteringar om var negativen var tagna.

Ofta återkom flera negativ med samma motiv så då fick man försöka att välja ut de bästa. Bilderna skannades och man valde ut vilka bilder i negativremsan som skulle användas – dessa togs sen upp en och en och bearbetades i Adobe Photoshop Elements. Bilderna beskars, ljus och skuggor förbättrades samt att vissa reparationer utfördes. Bilder av intresse och god kvalité överfördes till Bildbanken där all information om bilderna skrevs in.

När man sen blev klar med en pärm gick man igenom listan, kollade igenom bilderna och de bilder som kasserades ströks i listan. När kladdlistan var genomgången så renskrevs den i ett Word-dokument som sparades i datorn samt skrevs ut och sattes in i en pärm.

För att samla information om bilderna eller identifiera personer så skrevs bilder ut i A4 format och sattes upp på anslagstavlor i foajén på biblioteket. Där kunde allmänheten titta på bilderna och fylla i namn på platser och personer eller komma in och berätta mer om en bild. Ibland blev det förstås flera olika namn på samma person så någon garanti för att uppgifterna som kom in var riktiga fanns inte direkt. Det hände även att personer som varit inne på Bildbanken hörde av sig med rättelser eller utökad information.

Marianne och Lisbet använde även Nordmarksbygden som informationskälla. På biblioteket finns utklippspärmar med artiklar skrivna av Fritz Arenö. Han och Bertil Danielsson var ofta på samma plats och dokumenterade och rapporterade. Det hände att någon kom in och ville ha en bild från Bildbanken – bilden letades upp med hjälp av bildens ID-nummer och sen gick man in i de sparade bilderna och letade upp originalbilden i Adobe Photoshop, skrev ut den på fotopapper och lämnade/skickade den till beställaren.



Bildbanken återuppstår

År 2021 återtogs arbetet med Bildbanken, den här gången med hjälp av personal som då var anställd via AMI (Arbetsmarknads- och integrationsenheten). Tillsammans med kommunarkivarien och kommunens digitaliseringsutvecklare påbörjades sökandet efter en ny bilddatabas som kunde ersätta den gamla som inte längre kunde uppdateras.

Valet föll på SOFIE, ett digitalt system för hantering, registrering och uppordning av samlingar. Samlingarna kan bestå av exempelvis foton, föremål, berättelser, film och ljud. Systemet är molnbaserad och informationen lagras på servrar placerade i Sverige.

Sofie utvecklas kontinuerligt av Västerbottens museum sedan 1992.